Idag är det min namnsdag, inte för att jag brukar fira den speciellt, känns bara kul när folk kommer ihåg en. Blev jobb som vanligt idag, och sen ska jag till kiropraktorn igen, och det är perfekt, för igår började jag känna av nacken och ryggen igen. Efter kiropraktorn ska jag träffa Karin för lite mat innan jag tänkte ta en promenad hem. Som sagt så är promenader min nya grej, det är ett sätt att bearbeta allt. Gick hem från stan igår, och som sagt så tänkte jag göra det även idag, tar ca 35-40 minuter, och är det lite småkyligt är det bara skönt!

 

Imorgon är det fredag, då ska vi höras om att eventuellt ses i helgen, jag känner att jag verkligen måste träffas för att reda ut det sista i det här... Och jag kommer ju inte reagera bra om det inte blir att vi ses, då det verkligen behövs för att jag ska kunna gå vidare..

 

Jag har hört talas om en bok som jag letat efter, men kan inte hitta den, sjukt! Det är Greg Behrendt och Amiira Ruotola-Behrendt som skrivit den, och den heter "Det är slut! - konsten att bryta upp utan att bryta ihop". Men inga nätbutiker har den, och har varit på Akademibokhandeln, Åhlens och ICA Maxi också, men finns inte där heller. Idag hittade jag den däremot, på Stockholms Stadsbibliotek, men då måste jag skaffa ett lånekort där, sen efter det måste jag reservera den då båda exemplaren för tillfället är utlånade. Då kanske det är bättre att beställa den på engelska, men orkar jag läsa den på engelska? Ha!

 

Saknar såklart min älskade vovve idag också, på hennes dag.. hjärtat.. <3

 

Dag 10 har varit lite halvknasig, tårarna verkar ha tagit helt slut, har inte gråtit sen igår förmiddag! Duktiga jag! ;)

 

Nu är det snart dags att lätta från jobbet!

So would you hold me please?
I'm trying hard to breath
I'm just surviving
So would you hold me please?
I'm trying hard to breath
Stop me from crying

Känns som att den här dagen hade kunnat sluta innan den ens började, har bara varit vaken 2,5 timme, men jag har ingen bra känsla över den här dagen..

 

Idag gör det bara ont.. Ser ingen glädje, livsgnistan är borta, har svårt att se glädje och lycka hos andra. Som jag skrev igår så blir jag irriterad när folk står och skrattar och är glada, visst kan det komma ett litet skratt och ett leende från mig de här dagarna, men då är det antagligen väldigt ansträngt..

 

Skriver inte så mycket mer nu, ni kommer bara tröttna på mitt deppande, men som sagt, tycker ni att jag deppar för mycket så har jag aldrig tvingat er att läsa här..

Det blev inget inlägg igår, fanns helt enkelt inte inspiration.. Orken var helt borta igår, den tunga klumpen i bröstet/magen har blivit större känns det som..

 

Jag hade så ont psykiskt att jag fick ont fysiskt.. Låg kvar i sängen till strax före tolv, sen gick jag ner på stan för att hitta en bok jag läst om, men hittade den inte, och fick mest panik över att folk var glada och skrattade, hur kan folk vara glada och skratta nu? När allt är så hemskt.. Jag gick iallafall ut därifrån, ringde mormor, promenerade dit och satt hos henne i 1,5 timme och pratade om allt som händer.. Sen tog jag ännu en promenad, har gått sammanlagt 5 timmar på två dagar.. Fick mess från syrran som ville ha skjuts, pratade med andra syrran som också ville ha skjuts åt samma håll. Så blev ut och köra lite, bilen är min frizon, att köra är ett sätt att komma bort, tänker mycket när jag kör bil, men saker känns inte lika jobbiga konstigt nog.. Sen kliver man ur bilen och efter fem minuter är allt tillbaka.. Skjutsade iallafall dem och åkte sedan hem och käkade, sen blev det tvn en stund innan dusch och sova. Idag är jag på jobbet, kände att det behövdes, försöker åtminstone, och så har jag träning ikväll som jag vill/måste gå på..

 

Har haft och har såna icke underbara humörsvängningar, har känt mig ensam och övergiven, för att nästa stund känna mig som att jag klarar allt. Blir besviken över att folk inte hör av sig, för att sen komma på att jag inte ens vill prata med vissa.. Blir arg, för att nästa stund brista ut i gråt..

 

Matlusten är helt åt skogen, jag som inte hade några bra rutiner förut, är ännu värre nu, äter väldigt lite och sällan.. Fungerar inte att "äta ändå" som folk pratar om, har jag ingen lust att äta så gör jag inte det, jag äter när jag måste.. Och tyvärr blir det alldeles för lite, för att jag inte orkar äta mer.. Så länge jag äter så jag orkar stå på benen..

 

Vet att folk tycker att jag ska glömma honom och gå vidare, och strunta totalt i honom, men jag har alldeles för mycket frågetecken inom mig för att kunna göra det. Jag måste reda ut det här innan jag kommer någonstans, står liksom bara och trampar i samma spår annars. Jag måste prata med honom och få fram vad som egentligen gick fel, jag vet att det bara kommer att komma fler frågetecken, men det här är ett steg på vägen.. Och känner jag vid något tillfälle att det här är fel sätt för mig, då får jag ta ställning till det då, just nu känns det som att det här är vad jag behöver..

 

Jag ska träffa honom igen inom en snar framtid, för att reda ut allt av vad som egentligen gick fel, och vad som inte funkar mellan oss. För att kunna gå vidare. Ni får tycka det är fel, men det är mitt sätt att bearbeta detta på..

 

Det jag vill ha mest av allt nu är ett nytt jobb, så att jag kan börja om på ny kula, för jag mår inte bättre av att vara på det här jobbet, jag mår lika dåligt här som jag gör om jag skulle vara hemma och grubbla..

 

 

Jag mår inte speciellt bra, humöret drar både upp och ner, kan må okej ena stunden, två sekunder senare kommer ångesten och tårarna. Jag vet att det kommer vara så här ett tag framöver nu, men jag vill så gärna att det ska gå över. Det kommer göra väldigt ont, väldigt länge. Jag har ett hål i mitt hjärta som måste fyllas med kärlek. Ni som inte förstått det än, jag och Tero är inte tillsammans längre, vi fick hela 87 dagar tillsammans som ett par, och jag är glad över dem.

 

Igår var jag hos Tero en liten stund, jag kommer nog aldrig kalla honom för mitt "ex", för att jag tycker ordet låter så hemskt.. Jag kan prata om andras "ex", men Tero kommer alltid att vara Tero.

 

Jag var där för att jag tyckte vi behövde prata, tror att han tyckte det behövdes också. Vi pratade väl inte om allt jag hade tänkt innan att vi skulle behöva prata om, men det vi pratade om kändes tillräckligt. Nu har vi bestämt oss för att försöka vara vänner, så får vi se vad framtiden hittar på. Och det finns alldeles för många dåliga exempel på folk som går från förhållande till vänskap, och inte pratar ut om saker. Man måste reda ut varför det inte fungerade i förhållandet innan man försöker vara vänner, annars ligger allt där och bubblar under ytan och stör.

 

Det här var mitt första riktiga förhållande, och jag kommer alltid att se tillbaka på de här 87 dagarna med glädje. Men vem vet vad det var jag kände, jag tycker om Tero så oerhört mycket, men jag kanske lite smått blev kär i själva kärleken, alltså att jag blev så lycklig över att någon ville vara min, och att jag skulle vara hans, att jag lät de känslorna ta över, jag hade ju ingenting att jämföra med. Jag vet inte om det är så, och jag har bestämt mig för att sluta grubbla över det, jag mår inte bättre av att grubbla över det.. Vet inte om det är försvarsmekanism som gör att de tankarna kommer upp och får mig att grubbla. Slutgrubblat iallafall!

 

Vi pratade iallafall och löste lite av våra knutar (med knutar menar jag missförstånd och saker man skulle behöva prata om men aldrig gör..) som vi lyckas få under dessa tre månader, lär oss av våra misstag och går vidare som vänner.

 

Nu tänkte jag skriva om hur mina dagar har varit sen i måndags kväll då beskedet kom..

 

I måndags kväll var jag helt borta, jag minns knappt vad som hände, och när jag inte var borta så grät jag bara. Kunde knappt sova, och även fast jag inte sov så ville jag vakna ut denna mardröm! Sov väl 3,5-4 timmar som mest.

 

I tisdags åkte jag till jobbet, det gick sådär. Grät om vartannat, funderade på om jag skulle klara av att träna på kvällen, jag hade väl klarat av att kasta iväg klotet, men jag skulle säkerligen halkat i pölarna av mina egna tårar.. Så det slutade med att systeryster med pojkvän hämtade upp mig på jobbet, och vi åkte till Max här borta vid Råsunda. Och när vi ätit upp och är påväg ut till bilen för att åka till IKEA, så halkar jag på en isfläck, tar i med händerna, som man alltid gör, och slår ändå i bakhuvudet lite grann, plus att jag hade håret uppsatt med en hårring, en "halvmåne"-formad, som antagligen hjälpte till att öka smärtan. Så typiskt, som att min dag inte redan var ett helvete. Och sen har jag ju fått ont i armen då av att jag tog emot med den, vilket innebär att jag inte kan bowla på söndag, det hade jag behövt, både för att komma tillbaka in i bowlingen och för att kunna fokusera bort från det tråkiga som hänt. Men nu är det vila som gäller, eller jag ska åka till matchen och coacha lite grann! Sen åkte vi iallafall till IKEA, shoppade lite (o)nödvändigheter till mig själv och till mamma och pappa. Sen åkte vi hem, och jag var så trött, antagligen efter att ha slagit i huvudet när jag halkade. Somnade lätt den kvällen, och det behövde jag, för även fast jag inte sov bra, så fick jag ändå några fler timmars sömn än natten innan.

 

I onsdags så kom jag till jobbet, kände mig lite illamående och hade huvudvärk, och behövde kolla upp så att jag inte fått någon hjärnskakning eller så. Men det var inget sånt.. Tillbaka till jobbet, och fira världens bästa Violet som fyllde hela 30 år! Sen åkte jag hem, fick skjuts från Årstaberg till hem av systeryster som ändå skulle dit. Var även väldigt irriterad och arg på Tero hela dagen, gick nog ut över många i min närhet tyvärr, ber om ursäkt för det.. Sen efter middagen (som jag bara åt hälften av) tog jag en sväng till bästa Mikkis och fick lite prat och självklart bebisgos med Tuva, lillhjärtat gav mig till och med ett par leenden, precis det jag behövde.

 

Igår hade jag ont i magen från jag vaknade (en halvtimme innan klockan ringde), då jag visste att jag skulle träffa Tero, och jag visste inte hur det skulle sluta. Hade ont i magen hela dagen på jobbet, kunde knappt äta, det har jag visserligen inte kunnat gjort någon av dagarna.. Åkte till Tero och vi pratade ut, gick väldigt fort, vi är ungefär på samma nivå, så behövde inte jämka så mycket.. Båda var glada och vi var sams när vi skiljdes åt. Sen fick jag skjuts hem, ringde syrran och frågade om jag fick komma dit, så åkte jag dit och pratade med henne, och umgicks med fina syskonbarnen såklart. Skulle lära Colin att säga "lampa", lyckades nästan, fick fram ett "haunhaun". :)

 

Idag har jag mått lite sådär, börjar inse att vi inte ska höras på ett tag, jag som är beroende av att veta att folk runt om mig mår bra. så idag har varit lite till och från.

 

Nu ska jag strax åka hem från jobbet, blir en lugn hemmakväll, tror jag..

 

Stora kramar / Milla

Varje saga har sitt slut..

Jag ser allt i grått just nu.. Förstår knappt vad som händer.. Det gör ont i varje del av kroppen..

Jag är singel igen, och det känns allt utom bra.

Men jag är inte arg på Tero över huvudtaget, och jag vill inte att någon annan är det heller. Han är den finaste kille jag någonsin mött, och jag är glad att jag ändå fick 87 dagar tillsammans med honom.

Vi kommer försöka att vara vänner, och så får vi se om det funkar, annars får vi tacka för varandras tid i varandras liv.

Men så mycket som jag gråtit de senaste 16 timmarna har jag nog aldrig gråtit sammanlagt i mitt liv förut.. Och det kommer nya tårar när jag minst anar det..

Återkommer när jag känner att jag orkar..

Jag är så oerhört dålig på att uppdatera så att jag skrämmer mig själv..

 

Sist jag uppdatera så meddelade jag er bara om körkortet. Jag är så oerhört nöjd och stolt att jag tog både teorin och uppkörningen på första försöken. Efter att ha haft 26 körlektioner och kört kanske fem gånger med pappa, så säger de att jag är körduglig. Men då jag varken har haft tid eller velat åkt ut med bilen när det är mörkt så har det inte blivit av att jag kört något än efter att jag tog körkortet, men mamma och pappa åker utomlands en vecka snart, och då får jag lov att låna bilen av dem.

 

Annars händer faktiskt inte så mycket, jag letar efter ett jobb närmare Södertälje, för nu har jag tröttnat rejält på restiden, att åka till och från jobbet ca femton timmar per vecka är inte så roligt som det låter. Många tänker att det är ju bara att sitta på tåget, men det är mer ansträngande än så, hålla koll på om tåget går i tid, tankarna som går att "hinner jag med nästa tåg nu?" eller "kommer min buss vänta in tåget?", och det finns annat man kan spendera sin fritid med än att åka tåg, jag får ju liksom inte betalt för att åka till och från jobbet. Så nu är det 'projekt hitta nytt jobb!' som gäller.

 

Med bowlingen går det sakta men säkert bättre, tränade jättebra i förra veckan och i lördags var jag reserv i a-lagets match, men de andra spelade så pass bra att jag inte behövde hoppa in. Igår spelade jag med c-laget, vi mötte ett lag som var en man kort, och tur var väl det, annars hade vi inte vunnit.

 

Nu ska jag laga lite mat till familjen. Får hoppas att det inte dröjer lika länge tills nästa gång jag skriver.

 

Puss

 

 

Ska skriva mer en annan dag, men just nu orkar jag faktiskt inte.. Tänkte bara meddela, om ni missat det, att....

 

JAG HAR TAGIT KÖÖÖÖÖÖÖÖRKORT!!!!

 

Jag är så nöjd med allt just nu!! Nästan.. Men det kommer ordna sig det också, bara jag ger mig tusan på det! ;) 

Sen sist så har det hänt lite. I fredags (förra veckan) så åkte jag till stan efter jobbet och träffade Sara för en middag ute på stan. Vi åt jättegott och hann med att prata väldigt mycket. Sen åkte jag till Tero, äntligen! I lördags så åkte vi till bolaget och laddade upp inför nyår, sen var vi på stan en sväng, innan vi åkte hem till mina föräldrar. Efter en stund här hemma så åkte vi upp för att köra gokart med mina systrar med respektive. Jag körde självklart sämst, hade inte väntat mig nåt annat, alla andra hade självklart jättekul åt det! Men jag bjuder på det.. :)

I söndags satt jag hemma hos Tero och pluggade hela dagen medan han var iväg med Andreas och Berenice och handlade inför nyårsafton. Och i måndags åkte jag upp till Sumpan för att kolla när fina vänner tävlade i bowling. Sen åkte jag med syster plus kille till Tero där jag började göra mig iordning för kvällen medan Berenice och Åsa fixade maten för kvällen. Vi åt världens godaste trerättersmiddag, sen gick vi ner till Marco där festligheterna fortsatte. Jag hade en underbar nyårsafton med min kärlek och andra underbara människor. Vi var hemma vid halv fem ungefär.

 

Tisdagen innehöll inget speciellt att skriva om, låg i sängen halva dagen innan jag promenerade hem en sväng. Och i onsdags så hade jag körlektion, och resten av dagen och kvällen spenderade jag pluggandes, och pluggandet fortsatte även igår då jag var hemma från jobbet tack vare en förkylning jag åkte på i helgen. Igår eftermiddag hade jag en körlektion till, och sen tog jag mig till Tero och blev bjuden på god mat innan vi kollade på en gammal favorit, Ladder 49, med en av mina favoritskådespelare Joaquin Phoenix i huvudrollen. 

 

Idag har jag haft körlektion och sedan åkte jag upp till stora staden där det var dags för del 1 i det största i mitt liv just nu. KÖRKORTET!! Så idag var det dags för teoriprovet, jag var så oerhört nervös innan att jag trodde jag skulle ramla ihop. Men jag klarade det!! Med marginal också! Nöjd är bara förnamnet av vad jag är!!

 

Det bästa som har hänt sen sist jag skrev är ju att Tuva äntligen kommit till världen! Igår förmiddag såg hon ljuset första gången. Tuva är alltså dotter till en av mina bästa vänner, Mikaela och hennes Anders. Jag är så glad för er skull och ser fram emot att lära känna Tuva! Hon är så fin!! <3

 

Nu är det dags för mig att ta en dusch för att sen sova min skönhetssömn.

 

Ha en underbar helg alla fina! <3

 

Nu har jag varit ledig i sju dagar (jullov), och det känns väldigt bra, jag mår inte ett dugg dåligt över att behöva jobba två dagar för att sen vara ledig fem till.. för att jobba en och vara ledig fyra. Det känns rätt bra om jag får säga det själv.

 

Under min ledighet har jag haft flertalet körlektioner, och så har jag försökt att plugga så mycket teori som möjligt. I fredags hade vi minijul med tjejerna, mysigt! I lördags så var jag hemma hela dagen, städade och så, innan vi åkte till min farbror och faster och fikade med dem+mina kusiner och min kusins kille. I söndags var jag på stan en stund med Karin, sen åkte jag hem och firade jul med min äldsta storasyster och hennes familj, då de inte skulle vara med oss på julafton. Och självklart uppesittarkväll och bingolotto med familjen, innan jag fick skjuts till min fina. I måndags, på självaste julafton, så vaknade vi vid åtta, bytte julklappar och så. Jag fick jättefina örhängen och halsband, och en liten fin bil, inte riktig såklart. Sen åkte vi till Teros föräldrar för julfrukost, trevligt trevligt, och sen fick jag skjuts hem till familjen för att fira jul, vi avslutade kvällen med spel och skratt med fabror, faster och kusin. Jag har haft noll förväntningar för denna jul, och noll julkänslor.. Och ändå fick jag en riktig toppenjul! Jag är så oerhört nöjd med allt!

 

I tisdags var det juldagen, partykvällen.. Vi började med middag hemma hos Karin, och sedan förfest hos Johanna och Magnus, sen tog vi oss till Berget där iallafall jag hade jättekul, träffade jättemycket gamla bekanta som jag inte träffat på länge! Sen var det rätt mycket minus att de inte hade någon koll alls i garderoben, tappade bort jackor, sträckte man fram tre brickor så ville de bara hämta en jacka och så, men överlag så är jag nöjd.

 

Igår låg jag i soffan hela dagen och pluggade körkort. Börjar närma mig slutet nu.. och jag hoppas verkligen att det kommer att gå bra..

 

Imorgon ska jag träffa Sara efter jobbet, lite kvalitetstid behövs.. Och på lördag ska jag, Tero och två av systrarna med killar iväg och köra gocart. Det ska bli jättekul!

 

På måndag är det nyår, som ska firas hemma hos Marco, Teros bästa vän. Det ska bli jättekul verkligen!

 

Nu har ni fått lite update om vad som händer i mitt liv..

 

Ha det bäst! Kram!

Tittade runt på lite bloggar i vanlig ordning, och på Pernilla Wahlgrens blogg hade hon skrivit om och länkat till den här bloggen http://minbebis.com/blogg/helena76/ Bloggen tillhör en kvinna som förlorade sin lilla 7-åriga flicka i en drunkningsolycka i familjens pool i somras, och som skriver om sin sorg på sin blogg. Samtidigt som hon kämpar med sorgen efter sin dotter så kämpar hon för att finnas till för sina fem barn som är i livet.

Har försökt att uppdatera ett par gånger, men det har verkligen inte funkat. När jag har försökt på mobilen så har jag varit för ivrig och tryckt på tillbaka-knappen en gång för mycket, och då har allt raderats.. Och när jag försökte på datorn så var jag för långsam så att jag hann bli utloggad och ingenting sparades..

 

Det händer rätt mycket i mitt liv just nu, positivt såklart. Och jag är glad, mina närmaste vänner vet varför, vill ni andra veta så är det bara att ni hör av er. Lite nyfikna får ni ändå vara. :)

 

På jobbfronten är det väl lite smått osäkert, det uppdraget vi har just nu är på väg bort från oss, men vi hoppas på annat som kan få oss sysselsatta om dagarna.. Håll tummarna för oss!

 

Den här helgen har vi haft besök av våra vänner från Helsingborg. Det har varit en toppenhelg, och vi har hunnit med massor. Nu har de åkt hem och jag gör mig iordning för att fara till Kurran på myskväll och sleepover.

 

 

På återseende!

 

Puss Millie

Nu har jag hittat en ny låt som jag hittade idag och den fastnade direkt.

 

Nu är det dags att jag gör om min bloggdesign, jag gillar den jag har nu, för att den är så pass enkel. Men jag vill ha något mer, något som skriker Milla..

 

Är det någon som kan tänkas hjälpa till med detta? :)