So what if it hurts me?
So what if I break down?
So what if this world just throws me off the edge
My feet run out of ground?


Ibland så saknar jag känslan att bara vara glad. Ni vet när det känns som att allt bra bara glider förbi en och man hinner inte greppa tag i det. Jag vet att jag inte ska känna så, för jag har det bästa som finns. Jag har en familj som jag skulle kunna springa runt jorden för, världens bästa kompisar runt om mig, och ett jobb som jag faktiskt trivs på, med kollegor som får mina dagar att gå snabbare. Jag har även kläder att ta på mig varje morgon, även fast det ibland känns tvärtom. Jag får mat i magen varje dag, och behöver inte gå hungrig längre stunder. Jag har en säng att sova i, jag har ett rum att kunna stänga in mig i, jag har en altan där jag kan sitta varma sommardagar. Ändå kommer den där känslan att allt är jobbigt, tråkigt och jävligt. Jag tror att det har att göra med att jag jobbar mycket, och inte hinner leva mitt liv ordentligt. Nu är jag inne på min sjätte arbetsdag i rad, och när vi är uppe i sju så går jag hem och umgås med världens finaste bästisar! Myskväll deluxe! Längtar så att det gör ont i mig! <3

På onsdag ska jag hitta på något med min älskade systerdotter Vilja, funderar på om vi ska åka ut till hennes kusiner i Hölö, och bara dundermysa! :)

Andra planer för veckan är en eventuell AW på fredag i Sumpan, hoppas det blir något! :) Ska försöka boka in en frisörtid i helgen också, får se om det går. :) Sen ska jag som sagt servera på en 50-årsfest. :)

Ofta när jag känner den här känslan av att allt är kasst så brukar det räcka med att jag skriver av mig här i bloggen. Att få lite perspektiv över vad jag faktiskt har för något i mitt liv.

Så nu har klumpen i magen minskat litegrann.

Ha en bra dag finaste ni! :)