Dag 12
Idag blev dagen då vi sågs.. (för sista gången?).. Många tycker att jag inte var klok som träffade honom igen, efter att han sårat mig så. Men jag var tvungen att göra det för att bearbeta det på mitt eget sätt. Vi tog en promenad och det jag möttes av var något som kändes som en motvilja att överhuvudtaget ses.. Jag hade lust att vända på klacken direkt. Men jag stannade kvar och vi tog en promenad på ca 40 minuter. Fick väl lite av de svaren jag ville ha, fick även svar på sånt jag misstänkt.. Och det var väl inte lika kul egentligen, men sånt jag får acceptera. Och nu har jag bestämt mig för att gå vidare, det var två-tre månader som blev lite av ett fint minne, men nu känner jag att det är dags för mig att gå vidare och leva mitt liv. Jag är sviken och sårad, och känner mig lurad, men jag vill inte vara ledsen längre, inte vara tråkiga och deppiga Camilla, nu har glada Camilla varit gömd bakom en sten två veckor för länge, time to shine! Tackar alla som finns för mig, ni är mitt syre!
Kommentarer
Trackback
