Men efter att ha varit sjuk i en vecka, dock förnekat det vissa av dagarna.. Så kanske jag är ursäktad..

Både måndag och tisdag förra veckan hade jag riktigt ont i huvudet, men vi var kort om folk på jobbet och mycket att göra, så kopplade jag det. I onsdags vaknade jag med ont i halsen, tog mig till jobbet iallafall, tänkte mer på jobbet än på mig själv, men tog ledigt på torsdagen för att vila, jag hade ju en kul fredag att se fram emot. När jag kom hem i onsdags så la jag mig för att vila, och sov i över tre timmar, vaknade med mer ont i halsen, åt lite för att sedan somna om igen. I torsdags vilade jag hela dagen, halsontet var borta. I fredags var det några timmars jobb innan jag tog mig mot Sumpan med en väldigt hes röst. Där mötte jag upp mina gamla kollegor, för en kväll som var planerad sedan flera månader tillbaka. Alltså, jag kunde inte missa den! Vi var 15 st som genom åren har arbetat tillsammans, inte alla samtidigt, men många har kommit tillbaka i omgångar. Det var en jätterolig kväll, och jag gjorde allt jag kunde för att vara med, min röst gjorde precis tvärtom. Hade väldigt svag röst, och vissa stunder ingen alls. Tog till och med en Irish Coffee för att värma stämbanden, jag som inte dricker vare sig kaffe eller whisky, men den slank ner och den hjälpte. Hade en toppenkväll, vet inte hur många gånger jag kan säga det, men jag blir alltid på så bra humör när jag träffar dessa fina människor. Vi åt middag på Stavros Taverna vid Medborgarplatsen, en toppenrestaurang där jag ätit många gånger förut, alltid lika bra mat och service. Sedan blev vi färre och färre, och den lilla skara på åtta personer som var kvar tog oss vidare till en pub där vi satt en stund till och umgicks. Till slut tog jag mig hemåt och sov. När jag vaknade så var rösten kaputt! Sen var den borta i nästan fyra dagar. Nu har jag börjat få tillbaka den, vilket är skönt. Jag som vill prata! Detta innebär ju att jag inte kunna jobba, har legat hemma i tre arbetsdagar nu. Imorgon ska jag äntligen få jobba igen, dock får jag försöka att inte prata alldeles för mycket. 

Man blir väldigt beroende av tv-program när man ligger hemma och är sjuk, minns tillbaka på när jag var arbetslös för fem år sen, det gjorde ju att man nästan inte "ville" få ett jobb, man hade ju fullt upp ändå..

Nu ska jag fortsätta titta på Gossip Girl, och strax börjar Glee, ni ser.. ;)

Kram/Milla!